Welcome To The Family - Del 1

Läs prologen här!
 


 
 - Vad är ditt mål?
- Lura, fånga, tortera.
- Bra. Du är redo.
Mannen i den beiga trench-coaten såg med korpsvarta, sluga ögon, på flickan som stod framför honom inne på kontoret.
Vägguret tickade på, medan sekunderna gick. Allt mannen gjorde var att betrakta sin skapelse.
Flickan såg inte besvärad ut. Hon stirrade bara tomt framför sig.
De förut så livfulla, gröna, ögnen hade nu ingen livslåga kvar och hennes själv var böjd till oegenkänlighet.
Den flicka vars öde var bestämt sedan länge, hade blivit bortrövad som spädbarn och Mr Sands hade uppfostrat henne till sin egna maskin.
Flickan som först skulle ha räddat Jorvik, skulle nu komma bli dets undergång.
Mannen kliade sig på hakan och lade huvudet på sned.
- Nr 52043 och 3435. För Rose till Jorvik. sade han kortfattat och trädörren svängde snabbt upp.
Två kortväxta, stabbiga män i skaskiga arbetskläder och glasögon steg in.
Rose nickade och vände mot dörren. Männen slöt upp brevid hennes sidor när de lämnade kontoret.
Owen D. Sands såg förnöjt på när dem gick genom hallen och försvann bakom kröken, innan han tryckte på en knapp, dold under skrivbordet skiva, och dörren stängdes.
 
 
 Båtturen tycktes ta en evighet, men äntligen öppnades dörrarna till hytten och dagsljuset sipprade in.
Rose rufsade till sitt kritvita hår och steg ut ur hytten.
Hennes dörr vette mot relingen och det klarblåa havet planade ut framför henne. Känslokall som hon var, såg hon inte skönheten av det otämjda vattnet, utan stirrade bara tomt på mannen som öppnat dörren.
Nr 3435 började gå, och Rose följde blint efter.
De rundade ett hörn och kom ut på övre däck.
Båten var inte direkt en lyxkryssare, men nära nog.
Där det skulle ha funnits pooler och glada familjer, fanns det istället stora borrmaskiner, övertäckta burar med gud vet vad i sig och känslolösa människorobotar som sprang runt och gjorde vad de fått i order.
Framför dem låg den ö vars öde låg i den sexton åriga Rose's händer.
Berg reste sig i horisonten, gröna slätter planade ut framför dem och en storskog gläntade fram bakom en kulle.
Människorobotarna var lika sociala som de var känsliga och nr 3435 grymtade ut en order och pekade mot en planka som lagt från båtens reling till en sten vid strandkanten.
3435 grymtade igen och knuffade Rose lätt framåt. Han vågade inte knuffa för hårt, i fall Mr Sands hört att han rört hans älskade mördarmaskin, så skulle det betyda döden. Det var robotarnas enda känsla. Rädsla.
Rose gick med säkra steg fram till plankan, klättrade över relingen och hoppade ner i sommarvattnet.
52043 kom springandes och hängde sig ut över relingen, men allt han kunde se var sin egen spegelbild.
 
 
  På stranden, tjugo meter därifrån, plaskade det till i vassen.
Rose tog sig, dyblöt, upp på stranden, trokade ur tröjan likt en trasa och började gå med klafsande steg mot ett hus som låg några hundra meter bort.
Det var en liten stuga, inte så mycket för världen, med brungrå fasad och tegelröda knutar.
Små rökmoln puffade upp ur skorstenen och dörren stod vidöppen och släppte in sommarvärmen.
Det var lite märkligt att dom eldade mitt i juli, men Rose lade inte så mycket tid på att fundera på det.
Hon gick med bestämda steg på stenstigen som ledde fram till trappan, men stannade tvärt.
Dunkla röster hördes inifrån. Två yngre tjejer och en gammal mans röst.
- Vi måste hitta Anne! sa en tjej och en djup suck hördes.
Rose visste direkt att hon kommit rätt.
- Ja, jag vet. Men vi har ingenting att gå på. Sist vi hörde från henne så var hon i Frankrike. Hon har varit spårlöst borta i två år, jag vet inte var vi ska börja. sa mannen.
- Något måste det finnas. Kan inte vi två få åka till Frankrike och leta? sa en annan tjejs röst.
- Uteslutet. Det har gått två år, Alex. Jag tänker inte skicka dig och Linda till Frankrike. Derek har redan varit där och han hittade inget.
Rose tog ett försiktigt steg upp på trappan. Trädet knarrade högljutt och rösterna tystnade tvärt.
 

 
Blev inte så nöjd med denna del, men jag hoppas den duger :3 Del 2 kommer väl upp någongång till veckan ;3





Annabelle Wolfhand

Jag tycker att det var väldigt bra skrivet! :D Längtar till del 2 :D

Danielle Mistlake

Gud vad udda! Det här vill jag ha mer av :3

Melissa Slowknight

Så... BRA!!! OMG!!! KOMMER LÄSA DEN FLERA GÅNGER OM!!! LÄNGTAR TILL DEL 2!!!!! FORTSÄTT MED DEN, SÅ BRAAAA!!!! :D

Kom ihåg mig?

Namn:


E-postadress:


URL / Bloggadress:


Din Kommentar:


Trackback
Ladda ner en egen design gratis | Bonusar inom casino, poker och bingo
Light Grey Pointer